Han som Försvann

Jag trodde inte att jag skulle få se så löjligt många moskeer som jag fick se här i Turkiet. Jag tappade räkningen strax över femtio. Men längs hela den här vackra sydkusten så fanns dom. Stora som små men alla hade kupol och minaret. Pratade med Imamen i en av de lokala moskeerna i Alanya häromdagen, helt otroligt modern och trevlig. Men jag åkte inte bara på någon islamistisk resa för att utforska turkiets religion utan för att uppleva landets kultur i helhet.

Jag reste ospec och hamnade först på ett "Blue Village" hotel som var helt isolerat från den turkiska kulturen så vi flyttade hotel till ett mindre i Alanya stad. Vägen in till staden längs kusten var helt otrolig. På ena sidan såg man höga skogstäckta berg och på andra sidan det turkosa havet men kritvita helt oexplaoterade områden. Alanya stad var inte helt fel heller. Om man kom till rätt ställen kunde man få se den turkiska kulturen på nära håll. Bergen på sidan av stadens hamn var klädda av en Osmansk mur från 1400 talet, helt otroligt för oss historia frälsta idioter.

Staden hade en stor fruktmarknad där de turkiska mustashgubbarna stod och sålde frukt i deras otroligt vackra kläder och hattar som gav en otrolig influens av den turkiska kulturen. Vad mer ska jag säga.
Även om man hamnar på resturanger som ligger på landsbyggden och längs havet så smakar maten samma samma samma. Allt består av dolmar med olika smaker och syrat smör. Blev nästan matförgivtad. Men annars är allting fantastiskt. Imorgon ska jag sätta mig i en hängmattan med ett stort glas iste. Får skriver mer när jag kommer hem, börjar bli trött.

På måndag bär det av till Turkiet och den historiska staden Antalya. Jag valde resmålet eftersom det var löjligt billigt och dessutom så är Antalya ett historiskt centrum. Allt från fort som har stoppat Alexander den store, Arabiska moskeer och murar uppkallade efter romerska kejare.

Själv har jag alltid tänkt mig Turkiet som arabvärldens Gran Canaria eller Mallorca, som ett turistparadis precis som precis som Thailand. Det är det också till viss del men Turkiets turistcentrum ligger bara några mil ifrån Antalya och det är självklart den svenska välkända orten Side. Det är mardrömmen men Antalyas historia lockar. Så som sagt på måndag åker jag och jag ser till att skriva lite go information men inte bara för er historiefrälsta jävlar.

Inatt/imorgon/idag blir det premiär för att stanna uppe hela natten till gryningen och gå ut och se solen gå upp med en kopp grönt te. Det är vad jag brukar ägna sommaren till när jag inte är utomlands eller i Stockholm. Men jag brukar inte resa bort mer än en månad per sommar. Men det är helt otroligt att se solen gå upp. Jag har alltid älskat gryning. Jag älskar med gryningen...

Gussviggo är ett fantastiskt namn! Efter två katter. Guss och Viggo. En blogg skapades under namnet.

http://gussviggo.blogg.se/

Gudfadern, Spagetti Western, Scarface, Taxi Driver, Deerhunter, Apocalyps Now, Il Postino, Cinema Paradiso, Time of the gypsies, Underground, Walk the line, James Bond, Once upon a time in America, Once upon a time in the west, Che Part 1 och Part 2, Kingdom of Heaven, Blood Diamond, Whats eating Gilbert Grape, Public Enemies..... Listan kan bli hur lång som helst............

Nuovo Cinema Paradiso

Jag sover inte längre. Det finns ett monster under min säng. Jag skriver inte längre men det finns inget monster inuti min dator. Jag har lärt mig att älska och att inte hata men ändå gör jag som förr, hatar mer än vad jag älskar. Så det kanske ändå inte finns något monster under min säng. Jag skriver alltid bäst när jag är trött men det är inte heller därför jag har låtit bli att sova. Jag har hatat mer än vad jag har älskat. När man hatar tillräckligt mycket så förstår man inte att man ska göra något med hatet utan att man ska hata mer. Jag har förlorat vänner. Men jag har några kvar.Fortfarande så är min storhetstid över. Men när min storhetstid varade skrev jag inte. Det var tvärt om med både Grekerna och Romarna. Antingen så fick jag storhetsvansinne eller så var det någon som öppnade krig mot mig. Jag skiter i vilket. Om du springer tre kilometer i veckan så spelar det ingen roll.

Jag har suttit med Assassin's Creed 2 i snart en vecka och det är verkligen riktigt otroligt. Det kommer kanske inte bli ett spel som går till historien på samma sätt som "Half-Life" och "Halo" samt "The Elder Scrolls IV: Oblivion" har gjort men det är fortfarande fantastiskt. Du får verkligen ett grymt flyt i spelet och miljöerna från högrenässansens Italien är fantastiska. Det är godis för ögat. Men att bara se det på en datorskärm vore lite taskigt. Jag ska åka dit. Först i sommar och sedan nästa år. Jag måste utforska hemlandet jag aldrig varit i.

Jag har inget mer att säga! Idag ska jag springa. Jag springer på slottskogsvallen så jag har inte sagt någon distans. Det är en grå maj. Babalabou.....

Jag har inte skrivit på en vecka. Vad beror det på. Jo kanske att våran spanska lärare har gett oss 70 glosor och två andra uppgifter eller våra andra 9 läxor inklusive prov.

Jag klarar skolan bra. Men inte mer nu för tiden. Dessutom har jag ett arbete om Buddhismen jag håller på med ständigt. Jag har fattat att Buddhismen är lika mycket en dum religion som alla andra. Lika dum och lika overklig. Därför läser jag mer om Zenbuddhismen, en av samurajkulturens byggstenar.

Jag har också läst en del om romarna och grekerna och ska tacka våran otroliga lärare Svante för hans kunskaper. Helt otroligt kapitel i historian! 

Det finns inga gudar att be till. Fokusera på att leva bra istället.

Livet utanför är det livet jag har påbörjat. Precis som för Siddartha Guatama (Buddha innan han fick titeln) har jag liksom börjat upptäcka världen utanför det skyddade slottet. Denna gången har jag kommit riktigt långt. Riktigt långt. Det känns som att för varje dag äventyret pågick så fick man poäng. Det är konstigt. Jag har väl blivit hjärntvättat av spelens värld.

Jag har börjat umgås med nytt folk. Jag har testat på massor. Det får inte misstolkas. Jag har tagit stora risker. Jag har förlorat. Men som mycket är det bäst i liten dos!

Skolan är hektisk. Det är svårt att hantera privatliv och skola samtidigt. Även om jag har lätt för båda två så måste du hantera två stora saker samtidigt och det sägs ju att män inte kan göra det, två saker samtidigt.

Jag har börjat studera Buddhismen lite närmre. Den fascinerar mig. Dessutom så studerar jag romarna. Dom är också ett otroligt folk men inte alls så som Grekerna. Jag vet inte varför, det är bara så jag tycker.

Valborg blir valborg i år. Det innefattar någonting kul. Men det blir inte någon ynklig maj-brasa eller någon kortege.

Våran NO-lärare tog med oss ut och upp på en höjd så att man såg hela Göteborg. Då var jag lycklig. Man borde göra det oftare. Det regnade. Jag kände mig lycklig. Jag gick därifrån med ett leende. Jag vill inte försvinna någonstans längre. Åka iväg till något främmande land där det bor en massa idioter som man ska bli som. Det har jag verkligen inte lust med längre.

Jag är tillbaks på ruta ett. Jag är tillbaks där jag hör hemma.

http://www.youtube.com/watch?v=GaVNfZWBVhQ

Jag har vunnit en pyrrhusseger! 

God knows you're lonely soul! 

Hur mycket jag än försöker kommer jag tillbaka hit, på ruta ett.

Jag har haft ett dussintal bloggar bara det senaste året. Jag har slutat blogga. På grund av allt från idiotiska chefredaktörer utan resonemang till brist på ämnen att skriva om. Men en sak har jag aldrig haft brist på och det är läsare. Även om dom har hatat vad jag har skrivit så har jag dom i alla fall läst bloggen. Så, nu har jag bestämt mig. Jag ska börja blogga igen. Just Like Old times.

Det ända DU behöver veta om mig det är att jag är besatt av Kuba, jag är halvitalienare och har aldrig varit i Italien och att JAG ÄR ALDRIG LUGN!!! HAHAHAHAHAH!! 

Eftersom historian är skriven om vinnarna så kan jag väl lika bra börja här.